Det enda hem vi någonsin haft


Jorden från 6.1 miljarder kilometers håll

Jorden från 6.1 miljarder kilometers håll

Titta på den där punkten igen. Det är här. Det är hem. Det är vi. Alla du älskar, alla du känner, alla du någonsin hört talas om, varenda människa som någonsin funnits, levde sina liv där. Summan av vår glädje och smärta, tusentals självsäkra religioner, ideologier och ekonomiska doktriner, varje jägare och samlare, varje hjälte och fegis, varje byggare och förstörare av civilisationer, varje kung och bonde, varje ungt förälskat par, varje mor och far, hoppfullt barn, uppfinnare och utforskare, varje lärare av moral, varje korrupt politiker, varje superstjärna, varje enastående ledare, varje helgon och syndare i vår arts historia har levt där – på ett dammkorn svävandes i en solstråle.

Jorden är en mycket lite scen i en gigantisk kosmisk arena. Tänk på de floder av blod som spillts av alla dessa generaler och kejsare så att de, i ära och triumf, kunde bli de tillfälliga härskarna över en bråkdels punkt. Tänk på alla de outsinliga grymheter som utförts av invånarna i ett hörn av denna pixel på de knappt särskiljbara invånarna i ett annat hörn, hur vanliga deras missförstånd är, hur ivriga de är att döda varandra, hur brinnande deras hat.

Vårt poserande, vår inbillade självtillräcklighet, vanföreställningen att vi har en privilegierad position i Universum, utmanas av denna punkt av blekt ljus. Vår planet är ett ensamt dammkorn i det stora omgivande kosmiska mörkret. I vår litenhet, i all denna väldighet, så finns det inte en antydan om att hjälp skulle komma någon annanstans ifrån för att rädda oss från oss själva.

Jorden är den enda värld vi känner till hittills som har liv. Det finns ingen annanstans, åtminstone i den nära framtiden, dit vår art skulle kunna emigrera. Besöka, ja. Bosätta oss, inte än. Vad vi än tycker om det så är just nu Jorden den plats vi måste ta strid.

Det har sagts att astronomi är en ödmjukande och karaktärsdanande upplevelse. Det finns kanske ingen bättre demonstration av den mänskliga högfärdens dårskap än den här avlägsna bilden av vår pyttelilla värld. För mig understryker den vårt ansvar att hantera varandra vänligare och att bevara och vårda den bleka, blåa punkten, det enda hem vi någonsin haft.

Carl Sagan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s